Om mig

Jag heter Anna och bor i norra Bohuslän tillsammans med man och barn.
Jag älskar djur i allmänhet, fåglar i synnerhet och höns allra mest!
Mina höns är helt frigående och kommer nu under hösten att få ett nytt, större hönshus där de kan ha det riktigt gott i vinter.

Mina första höns
Jag kände mig allt annat än förberedd när maken kom hem med våra första höns. Jag hade knappt sett en höna på nära håll, än mindre hållit i en.
"Bara så du vet så ser de lite skabbiga ut" förvarnade min man innan han öppnade kartongen.
Jag blev ändå lite chockad. Det var nakenhöns!
Vi hade fått dem gratis då de var uttjänta som värphöns på ett större äggeri. De hade varit frigående, vilket kanske låter bra, men i praktiken innebär det att de ohejdat kan plocka varandra på fjädrar, vilket våra höns hade råkat ut för.
 Förutom tre havnakna tyngre värphybrider fick vi också tre lättare i vit färg från samma äggproducent.
De vita hade mellanlandat ett år hos en arbetskompis till maken, och var därför fina i fjädrarna, men de bruna hönsen såg inte
riktigt kloka ut.

Att köpa värphöns från äggindustrin kan annars vara ett bra sätt att snabbt och billigt få värpande hönor. De är då oftast runt ett och ett halvt år och går annars till slakt.
Däremot kan det vara en risk att blanda dem med andra höns, har jag hört. Då de är vaccinerade mot sjukdomar och då kan smitta ovaccinerade djur.

Mina värper fortfarande väldigt flitigt, trots åldern. Och fjädrarna har vuxit ut!
De bruna hönsen är de som bestämmer i hönsgården, och de är väldigt sociala och nyfikna. De vita är mer hispiga.


Förutom dessa värphöns hade min man med sig två lite äldre kycklingar av rasen Skånsk Blommehöna samt - och detta gjorde mig mest nervös av allt - ett helt gäng med små veckogamla kycklingar av okänd ras.


Dessa kycklingar visade sig vara dvärghöns med en liten tofs på huvudet (inte alls så stor som på en paduan utan mer som en liten puff bakom kammen).
Jag har fått höra att de skulle vara någon ras men jag tror att det var en blandning av något slag.
Vi behöll en tupp med fjärilskam och två hönor. Hönorna lade båda ett stort antal ägg som de ruvade envist. När kycklingarna kläckts förstod jag sedan varifrån uttrycket hönsmamma kommer!

Idag har jag bara de gamla industri-hönsen kvar. Rasen Skånsk blomme är jättefin, men jag är mer för "pynt-höns",
så de har fått flytta. Likaså dvärghönsen. Min fina fjärilskammade dvärgtuppen blev tyvärr tagen av räven.

Ett år senare