Vanliga hönsfrågor

Inga frågor är för dumma.
Här svarar jag på de jag brukar få. Jag är hyfsat säker på svaren, men kan såklart ha fel.
Särskild vad gäller information om foder ber jag er dubbelkolla.

Skaffa höns

F: Hur får jag tag på höns?
S: Du kan hitta annonser på köp och säljsajter, som t ex Blocket. Din lokala fjäderfäklubb har kanske ett annons torg. De har också ett uppfödarregister där du kan komma i kontakt med en uppfödare om du säker en speciell ras.
En annan sida som har annonser för höns är Alternativ och Lantbruksnet.
 Under sidan ”Länkar” hittar du länkar till olika sidor.  
Många lägger ut annonser i Facebookgrupper. Sök på Höns till salu, Fjäderfä säljes och köpes eller Vi som har höns.  Ägg hittar du på samma sätt. På hösten vill många sälja av överskottsdjur. Tuppar finns ofta att få gratis.
Det finns höns till salu hela året, men det kan vara svårt att få tag på värpande hönor.
Ett annat sätt är att kontakta ett ”äggeri”, de byter ut sin besättning när de är över året, och då kan du få köpa värphöns billigt.
På våren, sommaren och hösten anordnas ofta s k hönsbytardagar runt om i landet. Återigen är Facebookgrupper ett bra sätt att få information om detta.

F: Hur många höns ska jag ha?
S: Höns är flockdjur, så i alla fall mer än en.

 F: Vad kostar det?
S: Vad en höna kostar i inköp varierar. Det beror på ålder och ras.
En höna som just börjat värpa av blandras får du räkna med kostar minst 100 kr. Renrasiga värpande hönor brukar ligga på 150-300kr beroende på ras.
De säljs ofta i grupper 1+1 eller 1+2, vilket betyder en tupp plus en respektive två hönor. Det sistnämnda brukar också kallas för en trio.
Tupparna medföljer ofta gratis, om det inte är en ovanlig ras.
En dagsgammal kyckling brukar kosta runt 60kr, sedan läggs det ofta på en femma eller mer för varje vecka. Könsbestämda kycklingar som är hönor kostar mer.
Avelsägg brukar kosta 15-25 kr styck beroende på ras.

F: Vilken ras ska jag välja om jag vill ha många ägg?
S: En värphybrid som Lohman värper mest, men det finns många raser som är goda värpare. De flesta raser fungerar för att ge dig ägg för husbehov.  De du ska undvika är de små rena ”prydnadsraserna” som Sebright.  Extremt ruvvilliga raser som dvärgkochin är inte heller optimalt, även om de värper ganska flitigt. Dvärgraser värper också mindre ägg, det smakar precis lika gott, men de är som sagt mindre.

F: Vilken ras ska jag välja om jag vill ha tama höns?
S: Huruvida hönsen blir tama eller ej beror på hur mycket tid du spenderar med dem. Vägen till deras hjärta går dock spikrakt genom magen.
Holländsk vithätta och sultan är kända för att vara mycket sociala.

F: Får jag ha höns om jag bor i villaområde?
S: Att ha några få hönor som husdjur behöver du i regel inte söka tillstånd för, men det kan vara en god i ide att prata med grannarna först. Tupp brukar man inte få ha i tätbebyggt eller detaljplanerat område, men hör med din kommun om vad som gäller.
De problem som höns kan orsaka är bl a att deras foder drar till sig andra djur, nedskräpning, oväsen samt hanteringen av avfallet från hönshuset.

Boende och foder

F:Hur  ska hönsen bo?
S: Höns behöver inte mycket plats i sitt hus, om de kan gå ut. På jordbruksverket finns måttangivelser för hur många höns du får ha per kvadratmeter.
I hönshuset ska finnas sittpinnar (viktigt att dessa inte är för smala så att hönan fördelar sin vikt bra) samt reden.
Vissa hönor vill sova i redet, men de flesta väljer en pinne.
De ska också ha tillgång till sand eller torv att bada i, ett s k sandbad.
De flesta hönsraser klara kyla bra, och temperaturer ner till 5+ är inga problem. Höns klarar minusgrader också (bortsett från viss raser, t ex stridsraser som inte har så mycket dun).  Det viktigaste är att det inte är dragigt, höns är känsliga för drag.  Trevligast för hönsen är dock om temperaturen håller några plus, då fryser inte heller vattnet.
På golvet kan du ha strö eller torv. Rent sågspån ska undvikas för det irriterar.
Tänk också på att det blir mycket dammigt i ett hönshus,  så brandrisken är förhöjd. Det är inte säkert att du kan sätta in ett element hur som helst.

F: Hur ofta ska man städa
S: Det beror på antal höns och husets utformning. Många sätter upp en bajsbräda under sittpinnarna. Då kommer det mesta av bajset där. Ett nät över bajsbrädan är bra så att de inte traskar omkring där.
Jag brukar ”mocka” varje eller varannan dag. Ströbädden byter jag ut helt två gånger om året.
Jag har dock inte så många höns i varje bur och på sommaren går de ute mycket.
Det brukar rekommenderas att man städar ur hönshuset ordentligt två gånger om året, förslagsvis höst och vår.

F: Kan hönsen gå lösa ute?
S: Oftast är det inga problem. Farorna finns med rovdjur. Rovfåglar, räv, mårddjur (mård, grävling, mink) är de största bovarna. Attacker kan såklart ske på dagen, men risken är störst på kväll och natt. Därför är det viktigt att ta in dina höns på kvällen. De brukar själva vilja gå in och ”lägga sig” vid sju-åttatiden.

F: Vad äter höns?
S: Höns är omnivorer, vilket betyder att de är allätare. Enligt lag får du inte ge dina höns köttavfall eller annat animaliskt avfall. Detta beror på risken för sjukdomsspridning (av typen galna kosjukan).  Annars gillar höns matrester, och de flesta utfodrar nog sina höns med det mesta, bortsett från kyckling. Det höns inte ska äta är avokado.  Kokt pasta, ris och potatis (kokt) älskar de. Bröd kan ges som godis, men inte i för stor mängd.
Grundfodret bör utgöras av t ex korn och havre (inte för mycket vete) samt färdigfoder som finns på t ex Granngården. Det finns olika sorter, vissa foder ska boosta värpningen, andra är speciellt för växande kycklingar. Frön som solrosfrön kan också ges, men de är mycket energirika.
Höns ska ha tillgång till kalk (t ex snäckskal) för skalbildningen. Blanda i lite i fodret då och då, annars blir skalen knöliga och tjocka. För att hönsens magar ska fungera och mala maten behöver de också tillgång till grus. Frigående höns löser detta själva när de är ute och pickar. Grönsaker är också uppskattat.

F: Hur ofta behöver de mat och vatten?
S: Det bästa är om de har fri tillgång till mat och vatten. Det finns olika typer av foder- och vattenautomater. Vatten ska de ha minst två gånger om dagen. Höns dricker faktiskt ganska mycket, särskilt på vintern då de äter mycket torrt foder.

Om äggläggandet

F: Lägger hönor ägg även utan tupp?
S: Ja.

F: Hur mycket värper höns?
S: Det beror på ras. De värphybrider som finns på äggerierna värper i princip varje dag. De manipuleras även att värpa året runt genom kost och belysning. Det ska du inte göra, eftersom det förkortar hönans livslängd. Hönan behöver rugga och sätta nya fjädrar. När hon sätter nya fjädrar värper hon inte. Kul fakta: Genen som styr värpproduktiviteten hänger ihop med kamstorlek. Det är därför de framavlade värphybriderna har så stora kammar.
Normalt är att äggproduktionen avstannar eller minskar kraftigt under hösten för att komma igång igen under våren. Du bör låta hönsen få den här viloperioden.

F: Ibland ser man lite rött i ett knäckt ägg. Är det fostret?
S: Ibland blir det fel i ”maskineriet” och blodspår eller vävnadsdelar från hönan kan komma i ägget, det är det du ser. Ägg som är ekologiska kan vara befruktade då det finns tupp. Det ser du på en vit  prick i äggulan. Ett befruktat ägg har en skarpare ring runt pricken (groddskivan).

F: Hur kan man köpa ägg på posten och sedan kläcka dem i maskin, utan höna?
S: Den här frågan har jag fått flera gånger. Äggen du köper är förhoppningsvis befruktade, detta görs såklart innan de värps ;) Sedan kan e sparas en ganska lång tid (en vecka utan problem). En höna värper ju inte alla ägg hon ska ruva under samma dag, utan värper på en undangömd plats tills hon är nöjd med antalet.

F: Jag har hört att man kan få kycklingar från ägg man köpt i affären. Är det sant?
S: Ja, det är det faktiskt. Många äggfabrikanter har även några tuppar. Detta tror jag främst gäller ekologiska ägg. Dessa ägg har ju inte förvarats optimalt, men verkar ändå kläckas hyfsat ofta om man försöker. Det är då ingen risk att det kommer att pipa i ditt kylskåp. Äggen behöver ruvas för att det överhuvudtaget ska bildas något embryo. Det röda man kan hitta i ägg när man knäcker dem är inte embryon som jag skrev ovan, utan vävnader från hönan.

F: När börjar hönan värpa och när slutar hon?
S: Detta varierar också. Efter ett halvår brukar de värpa. Sedan är de som mest produktiva de första tre åren, sedan avtar värpningen. När de blir äldre slutar de värpa. När det inträffar varierar.

F: Vilka raser värper gröna ägg?
S: Aracuana, Isbar och CCL (cream crested legbar). Grönvärparanlaget är dominant så kycklingar där en av föräldrarna varit grönvärpare tar med sig anlaget. Färgen påverkas då av vilken ras den är uppblandad med. Sådana höns brukar kallas grönvärpare.

F: Värper bruna höns alltid bruna ägg?
S: Nej, det stämmer inte.

Olika raser

F: Vilka hönsraser finns?
S: Det finns jättemånga. Den vanliga ”Emilhönan” brukar vara en Lohman eller en Leghorn. Andra höns som blivit populära för sitt utseende är den stora Brahma med sina fjäderbeklädda ben och den lilla bulliga dvärgkochin. Silkeshöns har som dun istället för fjädrar och en liten puff på huvudet. Paduaner och Holländsk vithätta har stora fjäderbollar på huvudet. Sultan har dessutom benbefjädringar. Appenzeller spettshättad är en bra värpras med liten hätta och fint prickig fjäderdräkt.
Orpington är en stor och tung ras som värper bra, likaså Faverolle som också har skägg.
Några raser blir populära pågrund av att de värper ägg i annorlunda färg. Aracuana värper gröna ägg, en variant saknar dessutom svans och kan ha s k kvastar på kinderna. Andra  grönvärpare är CCL och Isbar.  Maran är en ras som värper mörkt chokladbruna ägg (i bästa fall).
En del raser finns i färgvarianter med mycket fina fjädrar, som t ex silversvartkantad Wyandotte och Sebright.
Andra hönsraser har tuppar med extra långa stjärtfjädrar som Fönix.
En del raser kallas stridshöns. Låt inte det avskräcka, dig de är i regel inte alls aggressiva. Exempel på ”stridisar” är MES (modern engelsk stridshöna) och olika typer av Shamo. De sistnämnda anses av många som riktigt fula med sin uppräta hållning, samt långa ben och hals. Stridsraserna har blivit mycket populära de senaste åren, men de kan ofta vara känsliga för kyla.
Mycket ovanliga och dyra raser som finns i Sverige är tillexempel Onogadori, en japansk ras med jättelånga stjärtfjädrar, de kan bli flera meter långa.  En ras som börjar dyka upp Sverige är den helsvarta Ayam Cemani, helsvart till och med i köttet.  Djur av bra kvalitet är mycket dyra.

F: Vad menas med att en höna är färgren?

S:En färgren höna har rätt färg. Varje ras finns i ett antal godkända färger. Om dessa färger blandas kan det innebära att avkomman inte blir färgren. Detta fungerar olika beroende på vilka färger det handlar om. Även om en individ ser ut att ha rätt färg kan det poppa upp kycklingar i andra färgställningar om den bär på de anlagen. Med raser som dvärgkochin, som finns i ett stort antal färger, kan det vara svårt att garantera färgrena djur. Vissa färgkombinationer kan du ha blandat och ändå få färgrena kycklingar.
 

F: Vilken ras är störst respektive minst?S: Jag tror att Jersy Giant är världens största hönsras. Den minsta är Serama har jag för mig.

F: Vad är lantraser?
S: Lantraser är de svenska raser som är föremål för ett bevarandearbete genom registrering i genbank. Exempel på lantraser är Hedemora,  Skånsk blomme och Bohus Dals svarthöna.
Alla höns av lantras är inte genbanksanslutna. För genbanksanslutna höns krävs att de hålls separata från andra raser för att undvika uppblandning.  För lantraser finns ingen rasstandard. Det är inte önskvärt att avla på enbart färg, utan egenskaper som värpförmåga och härdighet är också viktigt. Lantraser kan därför ha en större variation i fjäderdräkt än andra raser.

F: Vad innebär silveruddsraserna?
S: Det är raser som togs fram eller höll på att tas fram av Martin Silverudd. Dessa höns finns inte i genbanken, men har en stambok där de kan vara anslutna, också för att bevara raserna. En silveruddsras är Isbar, men de allra flesta Isbar är nog inte stamboksanslutna.  
F: Vad är skandinavisk standard?
S: För de flesta raser bestäms standarden utifrån en bok som heter Skandinavisk fjäderfästandard. Där finns också bestämmelser för ankor och gäss. Boken uppdateras kontinuerligt och nya raser läggs till. Tyvärr, måste jag säga, är boken på danska, även om en ordlista finns med.
 Rasstandarden för olika hönsraser kan skilja sig något åt i olika europeiska länder då man har haft olika prioriteringar i sin avel.

F:  Varför ringmärker man höns?
S: De höns som ringmärks med SRF:s fasta fotringar kan ställas ut på utställningar och bedömas av SRF:s domare. Fotringarna visar vilket år fågeln är född, samt numret är registrerat på uppfödaren. Fotringar kan endast registreras på en person som är medlem i SRF (Svenska rasfjäderfäförbundet).
Ringarna finns i olika storlekar och måste träs på innan fågeln är färdigvuxen.
Om du bara vill hålla ordning på dina höns eller kycklingar kan du använda lösa ringar som finns i olika färger.

F: Hur ställer man ut höns?
S: Höns ställs ut på utställning som anordnas av t ex din lokala rasfjäderfäklubb.
Där bedöms hönsen efter olika kriterier utifrån sin rasstandard. Djuret måste såklart vara vid god hälsa och fin form, samt ren (ja de ska badas)och fri från ohyra. Vid en utställning i SRF:s regi måste hönsen vara ringmärkta med SRF:s fotring. Hönsen får poäng, där 100p är max.

Om tuppar

F: Måste man ha tupp?
S: Nej det måste man inte. Hönsen värper och klarar allt av att hålla sams ändå. Tuppen är dock bra att ha, han varnar för faror och styr upp i flocken. Men det är inget måste att ha tupp.

F: Kan man ha mer än en tupp?
S: Ja det kan man absolut. Mina erfarenheter säger att två tuppar inte fungerar så bra, men att tre eller fler går bra. Alla tuppar slåss inte. Om de får komma till flocken som kycklingar brukar det gå bra. Det är lite knökigare att introducera en vuxen tupp, men alla är olika. Om du har flera tuppar måste du också ha flera hönor. Eller inga alls, men det är ju inget roligt.

F: Gal tuppar mycket?
S: Kort svar ja. Men det är ju också olika. Brahma anses vara en förhållandevis tystlåten ras. Om du har flera tuppar vill de gärna svara varandra.

F: Hur parar sig höns?
S: Tuppen dansar för hönan och hoppar sedan upp på ryggen på henne. Det går fort. Deras kloaker möts i en ”kloakkyss”. Så befruktas hönan. Sedan kan hon lägga befruktade ägg i flera veckor efteråt.